Västerås flygplats. Suck. Hur länge ska ledning och styrelse fortsätta att hantera oss, väljare och skattebetalare, som mindre vetande? Vad tror ni om oss?
Alla vet vad som hände förra året. Efter år efter år med mångmiljonförluster slog styrelsen till med en så usel affär med NextJet att man fick backa och betala ut jag vet inte hur många miljoner i onödan.
De bortkastade miljonerna förra året hade räckt till att driva Sinfoniettan som heltidsorkester ett par år. Minst.
Nå, nu skulle det tas nya tag. Styrelsen fick gå, den beviljades inte ens ansvarsfrihet efter massiv kritik från revisorerna, flygplatsledningen byttes ut och kommunledningen, som tvådde sina händer i den galna Finlandsaffären, basunerade ut att underskottet skulle ner till 20 miljoner 2019.
För att nå det målet måste verksamheten begränsas. Inte utökas. Det är den enkla men bistra sanning som vi aldrig får veta i alla glada intervjuer om att nu ska det satsas hit och dit igen.
Flygplatsstyrelsen har nu tecknat ett nytt avtal med Ryanair, den ende kommersielle aktören inom passagerartrafiken på Hässlö, över fem år. Inte ett år, med chans till eftertanke, utan fem år.
Verkställande direktören Tezz Tordsdotter Åkerman sa i VLT i torsdags att Ryanair är en “plusaffär för flygplatsen”. Hur kan en ansvarig uttala sig så? Jag vill påstå att det är vilseledande.
Ryanair betalar för varje start och landning, får vi utgå från, veta får vi ju inte eftersom både det gamla och nya avtalet är hemligt. På så sätt bidrar ju Ryanair med ett plus.
Men, det täcker ju inte på långa vägar de fasta kostnader som det kommunalt ägda bolaget står för: personal, bagagehantering, lokaler, parkeringar, och själva banan, förstås.
Där ligger underskottet, år efter år, och betalas av oss alla i staden. Enkelt uttryckt: utan kravet att serva Ryanair skulle kostnaderna kunna minskas drastiskt. Personalen behöver minskas redan nu, om underskotten ska krympa. Men personalen får gå kvar och fylla ut sin tid med att servera tacosluncher till folk i omgivningen och försöka få igång ett call-center.
Ärligt talat är det kanske inte till sådant som skattebetalarnas pengar ska användas.
Det är så självklart att det inte borde behöva sägas. Att i detta läge binda upp sig för fem år i ett nytt avtal utan att analysera effekterna kan bli ödesdigert, om man får tro Jesper Brandberg (L) som lämnade flygplatsstyrelsen i dag i protest tillsammans med partikamraten Bengt-Åke Nilsson.
Historien tycks upprepa sig. Förra året fick flygplatsstyrelsen kritik för sin bristfälliga information, knapphändiga underlag och grunda analyser inför de viktiga besluten. Håller det på att upprepas på nytt? Bengt-Åke Nilsson skriver i dag i sitt avsägelsebrev, som blivit offentligt:
“Vid beslutet om att förlänga avtalet med Ryanair bröts mot strängt taget allt i vad revisorerna hävdat. Inget material sändes ut i förväg, VD hänvisade till den gamla överenskommelsen som ingen utöver Jesper Brandberg och undertecknad hade som underlag när beslutet togs och vad gäller det som stadgas i det nya avtalet utöver det gamla så presenterades detta i form av två overhead-bilder.”
Som sagt, sista ordet är inte sagt. Och, än en gång: gärna en flygplats men driven med öppna kort, genomlysta avtal och utan reklamsnack om “plusaffärer”.
