Northvolt – anderslif.se

Historiska motorer och moderna batterier

I fredags kunde vi faktiskt läsa TVÅ nyheter som båda bidrar till att skriva Aseas och ABB:s historia.

Låt oss börja med Aseahistorien. ABB har nu gett besked om att även tillverkningen av komponenter för de små elektriska motorerna ska flyttas utomlands, till Polen. För två-tre år sedan flyttades montaget av motorerna ut.

Som jag förstår det blir ingenting kvar av lågspänningsmotorerna i Västerås.

Det är säkert ett företagsekonomiskt väl motiverat beslut. Det hindrar inte att jag drar en djup nostalgisk suck. De elektriska motorerna, som har sett nästan likadana ut i sisådär 125 år var en av grundpelarna när Asea byggdes upp i Västerås från 1890 och framåt.

Motorn med sin dynamo hade skapats av ingenjören och uppfinnarsnillet Jonas Wenström. Motorerna levde på sin driftssäkerhet och blev en viktig del av Aseas standardsortiment. Säg den fastighet i Sverige som inte har en liten Aseamotor som driver alla slags pumpar, värmesystem och liknande.

Asea startade till och med en egen fabrik i Stalins Sovjet för att tillverka dessa små elektriska motorer, i Jaroslavl norr om Moskva. Asea hade drivit på regeringen för ett erkännande av Sovjet efter första världskriget, för att därmed öppna för ett handelsavtal. Fabriken, som hade påbörjats före revolutionen, byggdes klart 1927 och drevs av Asea i fem år innan den såldes till sovjetiska staten med god vinst.

Jag var i Jaroslavl för några år sedan och besökte fabriken, där de nya ägarna hade fortsatt att tillverka samma typ av elektriska motorer, med anor från Jonas Wenström.

Allt fler av Aseas gamla grenar har sågats av det historiska trädet. Men ABB ympar in nytt.

Nu senast är bolaget med på batteritåget med sitt löfte om att gå in med närmare 100 miljoner kr i Northvolt.

Åtskilligt har sagts om avtalet mellan Northvolt och de två kommunerna Västerås och Skellefteå i torsdags. De som påpekat att projektet har mycket luft och framför allt brist på finansiering (40 miljarder behövs) har fått veta att de är dysterkvistar som saknar den framtidstro och optimism som behövs.

Själv har jag fått höra att det var fel att hävda att det extrainsatta mötet med fullmäktige, med en kallelse med en hemlig beslutspunkt, stred mot kommunallagen. Jag står fast vid att förslaget till avtal skulle ha offentliggjorts när kallelsen skickades ut en vecka i förväg. Northvolts önskan om sekretess skulle inte ha fått styra de juridiska krumbukterna.

Tanken med offentliga möten och beslut är ju att även medborgarna ska kunna se vad som händer, och kanske till och med påpeka brister.

Nå, gjort är gjort, och ingen enda ledamot i fullmäktige begärde en redovisning av riskerna med avtalet. Alla partier hyllade beslutet som röstades igenom utan ett ord av debatt, på rekordtid. Beslutet följdes av applåder.

Förlåt mig, men jag kom faktiskt att tänka på en applåderande folkkongress i Kina.

Jag får väl utgå från att alla folkvalda hade hunnit läsa texten under de timmar de fick möjligheten. Låt mig säga på en gång att avtalet genomsyras av en vilja att visa att kommunen inte ger Northvolt några otillåtna subventioner enligt EU-rätten och att skattebetalarna har garantier så långt det går.

Fram till sextiotalet tillverkades Aseas elektriska motorer i Mimer. Nu ska ABB vara med om att utvecklas batteritillverkning på Finnslätten. Foto: ABB/Länsstyrelsens arkiv.

Upplägget med Northvolt går ut på att staden köper ett bolag av ABB för 29 miljoner kronor. I bolaget ingår den mark på nio hektar som Northvolt vill ha. Northvolt ska sedan betala samma summa till staden i januari och dessutom cirka 11 miljoner extra för de gator och vägar som staden snabbt ska dra fram till platsen för demofabriken. Den tilläggsbetalningen ska göras i mars och tills dess avkrävs Northvolt en bankgaranti.

Markpriset har räknats fram av en oberoende värderare.

I steg två ska staden sedan vaska fram annan mark för ABB:s framtida behov och sälja den på marknadsmässiga villkor.

Avtalet bryts om Northvolt inte fått fram en initial finansiering till sitt batteriprojekt på 20 miljoner euro, cirka 200 miljoner kronor, när markköpet ska genomföras den 9 januari.

Om avtalet bryts står staden där med industrimark som “kan bli till nytta vid en senare etablering”. De gatuarbeten som påbörjats före en eventuell avtalskrasch i januari beräknas bara kosta runt fem miljoner kronor.

Mälarenergi tar en hittills okänd risk med sitt arbete att förse Northvolt med energi. De avtalen ska regleras senare med avgifter. Om projektet inte kommer igång kan Mälarenergi ha gjort flera åtgärder förgäves, utan att få betalt för det. Några siffror på detta finns inte avtalet men stadsdirektör Bo Dahllöf skriver till fullmäktige att de “ligger inom en affärsrisk som Mälarenergi normalt åtar sig vid etableringsprojekt.”

Utöver mark, vägar och energi lovar staden också att bistå med projektexpertis och kompetens för att söka stöd, till exempel inom ramen för olika EU-program.

Plus, förstås, all den tid som tjänstemännen har lagt och kommer att lägga ned på planläggning och uppföljning av projektet.

Låt oss hoppas att det är värt det.

Kommunallagen är inget man viftar bort

Jag blir sällan så upprörd som när våra folkvalda dribblar med lagstiftningen. Nu är jag så där upprörd.

Jag betraktar mig som allmänhet, en av dem som har rätt att bli informerad om vad som ska beslutas i Stadshuset. Demokratin gäller alla, inte bara de ledamöter och ersättare som i dag ska få information med bud (för att inget ska läcka ut) inför morgondagens (torsdag den 19 oktober) snabbt insatta extrasammanträde med kommunfullmäktige.

Den bakomliggande tanken är att inga kort ska få synas i förhand, inget ska få diskuteras öppet och offentligt innan fullmäktiges möte klubbas igång klockan 19. Först då, när mötet öppnas, ska vi få veta varför mötet hålls.

Det är en tanke som strider mot kommunallagen, inte bara mot dess anda utan mot dess paragrafer. Öppna inte flanken för överklaganden, kära kommunledning. Affären med Northvolt är för viktig för det.

Kommunledningen vill alltså hålla hemligt att den vill göra en markaffär med batteriföretaget. Inte bara pris och villkor, utan till och med det faktum att det är en affär med Northvolt som ska beslutas om. Inget av detta ska vi få veta på förhand, vi som väljer våra folkvalda och betalar våra skatter.

Ty det kan skada “affärsmässigheten”.

Stadens juridiska expertis uppges ha gett klartecken till kommunfullmäktiges presidium att kalla till ett extrainsatt möte utan att berätta vad det ska handla om. Uppenbarligen tycks man tro att det räcker med att kungöra på anslagstavlan en vecka i förväg, vilket man gjort.

Enligt kommunallagens 5 kapitel ska en sådan kallelse även innehålla “uppgifter om de ärenden som ska behandlas”. Andemeningen är självklart att alla ska ha en möjlighet att ta reda på vad som ska ske. Vad är det annars för vits med demokrati och transparens?

På kallelsen som sitter i Stadshusets foajé står ingenting om detta. Där finns bara en enda punkt (förutom den sedvanliga punkten om protokollsjustering och så vidare) och den lyder: Beslutsärende.

God dag yxskaft. Lagen föreskriver att kommunen ska tala om vilket/vilka ärenden som ska behandlas och kommunen skriver “Beslutsärende”. Självklart är det ett beslutsärende, annars kallar man väl inte in ett helt fullmäktige. Men om vad? Driv inte gäck med kommunallagen, snälla.

Även ledamöterna och ersättarna ska enligt samma lag få veta vad det extrainkallade mötet ska handla om, samtidigt med att kallelsen går ut senast en vecka före.

Men inte heller de har fått veta något, inte ens att det handlar om Northvolt, när kallelsen skickades.

Stadshusets jurister tror sig ha hittat ett kryphål i lagen (varför ska man alltid leta kryphål?) när man läser den §14 femte kapitlet där det sägs att uppgift om ärendets innehåll till ledamöterna kan vänta till dagen före sammanträdet om ärendet är av så brådskande natur att man inte hinner kalla till sammanträdet förrän dagen före.

Därför skickas uppgifter ut till de folkvalda med sekreta bud i dag, dagen före.

Men så säger ju inte lagtexten! Den säger att uppgifter om ärendets innehåll får dröja bara om brådska gjort att kallelsen inte hunnit skickas ut, eller kungjorts. Men kallelsen skickades ju ut för en vecka sedan!

Då skulle uppgifter ärendet ha bifogats. Punkt slut. Både till de folkvalda och på kommunens anslagstavla.

För övrigt kan vi notera att den digitala anslagstavlan, på stadens hemsida, som får en större roll när den nya kommunallagen börjar gälla vid årsskiftet, inte innehöll en rad om morgondagens möte så sent som på onsdagsmorgonen. Där sägs ogenerat att nästa sammanträde med fullmäktige hålls i november.

Skärpning.

Lagarna, och lagarnas anda, må efterlevas.

Det behöver man inte vara rättshaverist för att tycka.

Hemligt, hemligt. På torsdag smäller det – eller inte?

Nu jäklar i min lilla låda hettar det till i spelet om batterifabriken.

Så här ligger det till, gott folk. Northvolt har meddelat att bolaget ska ge någon form av besked nu på torsdag. Bolaget vill då prompt veta att Västerås, eller för den delen även Skellefteå, kan ställa upp på bolagets villkor.

Därför har kommunfullmäktiges presidium kallat till ett extrainsatt möte med vår folkvalda församling på torsdag kväll. Kallelsen gick ut förra veckan för att klara kommunallagens krav på att utlysa mötet i laga ordning.

Men ingenting sägs i kallelsen om vad som ska avhandlas, inte ett ord om Northvolt, inte ett ord om nånting.

De folkvalda ska få förklarande handlingar i morgon, onsdag, utskickade med bud, har jag förstått, med krav på munkavle efter konstens alla diffusa regler. Allt är hemligt, superhemligt, JÄTTEhemligt fram tills fullmäktiges sammanträde klubbas igång på torsdag. Då lättas på den demokratiska förlåten.

Helt enligt kommunallagen, enligt dem jag pratat med. Men därom lär det nog bli diskussioner i efterhand. Om inte annat så lär väl diskussionen handla om det moraliska och demokratiska i alla hålla medborgarna utanför beslutsprocessen.

Ty några i den innersta cirkeln i Stadshuset vet förstås vad det handlar om. De vet att Northvolt på torsdag vill ha ett beslut om att bolaget ska få köpa si och så mycket mark av Västerås stad till det och det priset, bolaget vill också försäkra sig om att staden lovar att bekosta planläggning, vägar och gator och sådant.

En sådan markförsäljning kräver ett beslut av fullmäktige.

Motsvarande möte med fullmäktige behövs inte i Skellefteå, eftersom där är det kommunens energibolag som äger marken och därmed frågan, som man säger i politiska sammanhang. Vad Skellefteå kommun har lovat offentligt är att bygga tillräckligt antal nya bostäder om det skulle behövas.

Energifrågan har man ju redan löst däruppe, den lösningen är inte klar härnere. Men det kommer inte att handla om energin på torsdag utan bara om marken. Västerås stad ska förbinda sig att kratta manegen för batterifabriken.

Vilket besked lämnar då Northvolt? Uppenbarligen försöker bolaget hålla de två kommunerna på sträckbänken så länge det går. Men något form av besked kommer på torsdag och de styrande i Västerås tror sig veta, eller hoppas, att Northvolt kommer att säga ja till Västerås, om beslutet om marken formellt klubbas, men att Skellefteå uppmanas vara beredda på att ta över om något skulle strula.

Det kan ju också bli ett motsatt beslut, ingen vet helt bestämt, och då kanske det blir så att fullmäktiges presidium helt sonika ställer in mötet innan det öppnats och skickar hem de folkvalda med var sitt traktamente.

Enligt andra uppgifter har Northvolt bestämt sig för att dela tillverkningen mellan de två städerna, med det som kräver med spetskompetens i Västerås.

En sak är säker, litet spännande blir det.

Sedan är det ju till syvende och sist en fråga om Northvolt kommer att klara den tunga finansieringen och hur bolaget kommer att reagera på de nyheter som droppar in med jämna mellanrum om planer på batterifabriker runt om i Europa, nu senast en jättefabrik i Polen med kinesiskt kapital.

Ladda batterierna, ni folkvalda här i Västerås, och glöm inte att det inte finns en sekretesslag i världen som hindrar er från att läcka den handling ni får ta del av i morgon.

Det är helt upp till er. Lyssna inte på kommunledningen om den hävdar något annat.

Stadskampen, dokusåpa eller historisk etablering?

Ni har alla hört talas om Northvolt, bolaget som lockar finansiärer och som fått landets kommuner att bjuda över varandra för att bli platsen för en ny gigantisk batterifabrik. En fabrik som ska haka på dagens stora trend där eldrivna fordon ropar efter bättre och bättre batterier.

Northvolt vill bygga i fyra etapper över en yta stor som Västerås innerstad, med fabrikslokaler där det är över en kilometer från dörren till bortre änden. Mellan två och tretusen personer ska få jobb, ännu fler ska knytas till “batteriklustret” där tekniker och ingenjörer och konsulter ska skapa de samarbeten som på fackspråk kallas synergieffekter.

Det finns politiker i stan som jämför Northvolts projekt med flytten av Asea från Arboga till Västerås. Alla tycks eniga om att framtiden ligger i dessa litiumbatterier. Ingen tycks fråga sig om tekniken håller, om det finns risk att Northvolt blir förbisprungna av andra, trots att Sverige har fördelar av god tillgång till ren och förhållandevis billig energi.

Varför ska vi tvivla? Det är Northvolt som står för fiolerna, vi ställer bara upp med mark och infrastruktur tycks vara mantrat från de styrande i Stadshuset. Det är Northvolt som tar riskerna, det är dom som får ta smällen om batteriprojektet blir ett nytt “Stålverk 80”, där visionerna gick i kras. Och industrimark kan man alltid få annan användning av.

Så varför inte ge sig in i det här med hull och hår? Ja, varför inte?

Northvolt har valt och vrakat bland alla de kommuner som ville vara med i batteridansen. Nu återstår, som ni vet, bara stora ingenjörstäta Västerås och den där lilla Norrlandskommunen Skellefteå, som visserligen har ett bra ishockeylag men inte mycket annat.

Men Skellefteå har något Västerås inte har. Skellefteå har tillgång till nära och snabbt åtkomlig energi. En batterifabrik kräver nämligen energi i mängder som vi aldrig varit i närheten av här i Västerås. Utan att fördjupa mig i siffror och begrepp som jag i alla fall inte förstår så kan man sammanfatta behovet så här: Mälarenergi, Vattenfall, Svenska Kraftnät ska kunna erbjuda energileveranser som är dubbelt så stora som dessa producenter klarar av att leverera till Västerås idag.

Jag försökte förgäves ställa frågan om energibehovet under den offentliga frågestunden i kväll, lämpligen förlagd till nya Steam Hotel där två ångpannor fortfarande står kvar bakom tegelväggarna (en kan man se från bagagerummet) och minner om den tid när ångkraftverket producerade elkraft.

Det var inte så att jag nekades ställa frågan, det var bara det att andra hann före i frågekön. Vi var ju omkring femhundra västeråsare som kommit till Northvolts samrådsmöte, proffsigt och strömlinjeformat ordnat.

Alla var där, från kommunalråd och tekniska chefer till landshövding. Bara ABB-chefen Johan Söderström saknades.

I minglet efteråt fick jag svar ändå. Northvolts representanter bekräftade att Skellefteå i princip har elektriciteten färdigdragen och klar, stamnätet dundrar ju förbi utanför stugknuten. Mark har dom också, hur mycket som helst.

Västerås har fixat marken och jobbar så mycket dom bara kan med energin. Hur många nya kraftledningar behöver dras? Behövs nya transformatorstationer? Hur mycket kan statliga Svensk Kraftnät fixa fram? Till vilket pris?

Representanter från Västerås stad och Mälarenergi kunde bara försäkra att de gjorde vad de kunde för att lösa frågan. En finess sades vara att Mälarenergi trodde sig kunna ta till vara och återvinna energi från processerna i batterifabriken.

Northvolt, som manövrerat sig till styrpinnen i processen, vill ha svar de närmaste veckorna. Medio oktober ska bolaget välja stad i Stadskampen. Sedan ska bygget komma igång redan nästa år, heter det, som om det där med överklaganden av en planprocess vore ett okänt fenomen.

Klarar inte Västerås att dubblera sina energileveranser får Skellefteå batterifabriken, oavsett hur bra Västerås är på alla andra områden: vi har tekniskt tradition, vi har know how, vi har hungriga ingenjörer och vi ligger nära Stockholm. Sedan har vi ett konserthus med en Sinfonietta och vi har landets genom tiderna bästa bandylag.

Det sista borde förstås bli tungan på batterivågen.

För övrigt noterade jag att Northvolt, under frågestunden, inte gav några besked om läget på finansieringsfronten, inga kunder redovisades (men många sades vara mäkta intresserade), ingen tvekan rådde om teknikens framtid och ingen viskade ens om att vätgas kanske blir framtidens fordonsbränsle, snarare än elektricitet.

Jag hoppas det blir bra. Batterier är ju inte så dumt. Litium, nickel, kobolt och det andra ska väl gå att få tag på, antar jag. Jordens resurser är visserligen ändliga, men inte under vår livstid.

Så kör hårt, ni styrande i Västerås. Detta kan bli en jättegrej, även om Northvolt till slut kanske delar kakan mellan Västerås och Skellefteå.

Vågar man inget, vinner man inget. Men glöm inte att köra med öppna kort. Mumla inte om kostnaderna och dölj inga indirekta subventioner till Northvolt!